Stagflation

Har du hört talas om stagflation? Det är en besvärlig ekonomisk situation som beskriver ett läge där inflationen är hög samtidigt som ekonomin står stilla. För både hushåll och beslutsfattare är detta en tuff nöt att knäcka. Här reder vi ut vad begreppet innebär, varför det uppstår och hur det påverkar din plånbok.

Vad är en stagflation?

Normalt sett brukar hög inflation hänga ihop med en högtryck i ekonomin. När efterfrågan är stor och ekonomin går på högvarv, stiger ofta priserna. Men vid stagflation händer något ovanligt: Vi har hög inflation samtidigt som vi har låg eller ingen ekonomisk tillväxt. Det är alltså en kombination av orden stagnation (stillastående) och inflation.

En svår situation för ekonomin

Stagflation innebär att samhället drabbas av det sämsta från två världar.

• Inflationen är hög: Allt blir dyrare. Mat, el och bränsle kostar mer, vilket urholkar värdet på dina pengar.
• Låg tillväxt och hög arbetslöshet: Samtidigt bromsar den ekonomiska tillväxten in. Företag får sämre lönsamhet, investeringar minskar och arbetslösheten stiger.

När landets BNP (Bruttonationalprodukt) inte ökar, upplever vi en stagnation. Att ha stigande priser i en lågkonjunktur är mycket skadligt för privatpersoner, då köpkraften minskar kraftigt samtidigt som jobben blir allt färre.

Varför uppstår stagflation?

Fenomenet blev allmänt känt på 1970-talet. Det var första gången världsekonomin på allvar drabbades av detta, bland annat på grund av en oljekris som gjorde att priserna på energi sköt i höjden. Kostnadschocken gjorde att inflationen tog fart, men eftersom produktionen blev dyrare bromsade tillväxten in.

Stagflation kan också uppstå om man trycker för mycket pengar eller om globala leveranskedjor bryter samman, vilket vi sett exempel på i modern tid.

Svårt att åtgärda

För Riksbanken och andra centralbanker är detta en mardröm. Deras vanliga verktyg fungerar nämligen motstridigt i denna situation:

• Om de höjer räntan för att dämpa inflationen, riskerar de att kväva den ekonomiska tillväxten ännu mer och öka arbetslösheten.
• Om de sänker räntan för att öka farten i ekonomin och minska arbetslösheten, riskerar inflationen att fortsätter skena.

Det är därför stagflation ses som betydligt svårare att hantera än en vanlig lågkonjunktur. Balansgången kräver ofta komplexa åtgärder från både regering och Riksbank för att få landet på fötter igen.

För dig innebär risken för stagflation att det blir viktigare att ha koll på din ekonomi, bygga en buffert och vara beredd på att både räntor och levnadskostnader kan vara höga under en längre period.