Santander bekämpar digitala bedrägerier och manar till vaksamhet

Antalet olika digitala bedrägerier har ökat markant under de senaste åren. Enligt en studie från de nordiska polismyndigheterna polisanmäldes nästan 260 000 digitala bedrägerier i de nordiska länderna bara under 2023 - det är 712 om dagen! Det är en enorm siffra, men den faktiska siffran kan vara ännu högre.

”Jag tror att många av dem som utsätts för digitala bedrägerier inte berättar om det för någon eftersom de skäms över att ha trott på bedragarens lögner. Om man till exempel har blivit utsatt för ett romansbedrägeri på nätet och det visar sig att man har fört över alla sina besparingar till en bedragares konto, så kanske man inte vill berätta det för någon”, säger Jeanette Holm, teamledare för Nordic Fraud Team på Santander.

Santander har också sett ett ökande antal bedrägeriförsök, men många av dem förhindras. I takt med att bedrägeriförsöken ökar lär man sig mer om hur de kan förebyggas.

Lägg på luren

Enligt Jeanette Holm är social engineering för närvarande den vanligaste formen av bedrägeri. Phishing, vishing eller röstphishing och smishing eller SMS-phishing syftar till att få offret att lämna ut personuppgifter, bankkontonummer, kreditkortsuppgifter eller användarnamn till datorer och programvaror.

Många bedragare utger sig för att vara representanter för banker eller myndigheter som vill försäkra sig om att den kontaktade personens pengar är säkra. Du är alltså i riskzonen om du inte är bekant med den digitala världen eller är alltför godtrogen.

De kontaktar främst äldre människor som inte alltid kan ifrågasätta en okänd ”hjälpares” avsikter

Jeanette Holm och hennes team arbetar för att förhindra att bedragare blir kunder hos Santander genom att granska alla låneansökningar mycket noggrant. Många brottslingar försöker få sina offer att ta ovanligt stora lån.

”Om det finns något i en låneansökan som verkar misstänkt gör vi en omfattande utredning för att säkerställa att ansökan är korrekt.”

Om man får en oväntad förfrågan bör man enligt Holm alltid vara skeptisk snarare än tillitsfull.

”Om en förfrågan från t.ex. banken eller polisen verkar misstänkt är det bäst att lägga på luren och inte svara. Kontakta en pålitlig källa och ta reda på om det verkligen har skett en förfrågan.”

Kom också ihåg att en bank aldrig kommer att kontakta en kund för att be om kontonummer eller be kunden att underteckna dokument elektroniskt.

”Det kan heller aldrig hända att man behöver föra över pengar till en annan bank väldigt snabbt. Bedragare försöker ofta skapa en stressad atmosfär för att få offret att fatta förhastade beslut”, säger Jeanette Holm.

Ta god tid på dig att undersöka investeringsobjektet

Den som utsätts för investeringsbedrägerier har ofta sett annonser på sociala medier om hur man snabbt kan bli rik genom att investera i exempelvis kryptovalutor eller aktier. Men om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant, är det förmodligen det.

När Holms team en gång intervjuade några kunder som hade fallit offer för investeringsbedrägerier visade det sig att många av offren nästan inte visste någonting om kryptovalutor.

”Bedragarna lyckades lura kunderna att investera allt större belopp genom att visa upp falska kontoutdrag som visade att ett belopp som offret investerat, t.ex. 200 euro, skulle ha gett en vinst på upp till 20 000 euro på mycket kort tid”, säger Jeanette Holm.

Nyligen fick hon själv ett samtal från en bedragare som hon blev intresserad av att lyssna på.

”När jag hörde att samtalet kom från ett indiskt callcenter blev jag genast misstänksam. Bedragaren frågade om det var Jeanette. Jag sa nej, för jag ville inte bekräfta något. Bedragaren hävdade att det handlade om mitt bitcoin-konto. Jag svarade att jag inte har något sådant konto. Så småningom hörde jag några svordomar och luren lades på.”

Förr var det ofta dåligt formulerad text eller en dålig översättning som var kännetecknet på en bluff, men på senare tid har bedragarna blivit skickligare. Santander har till exempel fått veta att vissa bedragare har kopierat en av Santanders texter ordagrant och skickat runt den via e-post - bara med en ny länk.

”Vi informerade omedelbart om detta på vår webbplats och i vår internetbank och uppmanade våra kunder att vara försiktiga. Det har blivit väldigt svårt att skilja ett falskt meddelande från ett riktigt, men man kan använda det som en tumregel att om man oväntat får ett mejl eller sms så är det bäst att vänta med att klicka på länken”, säger Jeanette Holm.

Gör en polisanmälan om det behövs

Det är oftast inte enskilda personer som ligger bakom bedrägerierna, utan organiserade brottsligor som specialiserat sig på internetbedrägerier och är duktiga på att dölja sina spår.

”Av någon anledning verkar det som att alla bedrägerier i Norden alltid har sitt ursprung i Sverige. Till exempel började nätfiske i Sverige 2017 och spred sig sedan gradvis till de andra nordiska länderna”, säger Jeanette Holm.

Därför är det viktigt att vi samarbetar över de nordiska gränserna för att bekämpa digitala bedrägerier. Om Sverige till exempel utvecklar en ny metod för att bekämpa en ny typ av bedrägerier, innebär det nordiska samarbetet att den också kan användas i Finland, Norge och Danmark.

Under 2023 blev nordborna lurade på 828 miljoner euro. Pengarna används av bedragarna för att finansiera brottslighet som vapen- och narkotikahandel. Enligt polisrapporter finns det till exempel i Sverige en tydlig koppling mellan bedrägerier, ökande skjutningar och explosioner. Holm poängterar att alla kan bidra till att motverka brottsligheten genom sin egen vaksamhet.

”Banker och myndigheter kan inte stoppa brottslingar ensamma. Men om alla avstår från att klicka på misstänkta länkar eller skicka sin hemliga information till okända personer, blir det mycket svårare för bedragarna att finansiera sina handlingar.”

Jeanette Holm råder människor som har blivit lurade att utan att skämmas anmäla det till polisen.

Det är osannolikt att en bedragare betalar tillbaka pengarna, men att berätta för polisen om bedrägeri eller försök till bedrägeri kan bidra till att förhindra bedrägerier i framtiden.