Vad är en lagfart?

Lagfart - beviset på vem som äger en fastighet

En lagfart är ett bevis på vem som är ägaren av en fastighet, och behövs om du antingen har köpt en fastighet eller har fått en som gåva. Lagfarten är beviset på att det är du som är fastighetens nuvarande ägare.

Det är fastighetsinskrivningen på Lantmäteriet som ansvarar för registreringen och det är dit du ska vända dig om du blivit ägare till en fastighet.

Gäller ägarbytet en tomt ska du ansöka om inskrivning av tomträttsinnehav. När du köper eller blir ägare av en tomt eller fastighet ska överlåtelsen registreras inom tre månader.

Det krävs ingen lagfart för bostadsrätter, där är det istället föreningen som ansvarar för fastighetens lagfart.

Varför behövs en lagfart?

Lagfarten är viktig då den är ett bevis på vem som äger fastigheten i fråga. Utan en lagfart kan det därmed vara svårt att föra i bevis vem som faktiskt är fastighetens ägare.

Att vara lagfaren ägare gör att du kan få ut ett lån med fastigheten som säkerhet, vilket din sambo (om denne inte också är lagfaren ägare) inte skulle kunna göra.

En lagfart kan även användas av banken som underlag vid en kreditgivning, eller av en mäklare vid fastighetsförsäljning.

Lagfarten är också viktig vid säkerställandet att rätt personer underrättas vid ärenden kring fastighetsbildning, eller för att avgifter kopplat till fastigheten debiteras av rätt person. 

Ansökan om lagfart

Du ansöker om en lagfart hos inskrivningsmyndigheten, som är en del av lantmäteriet. Lagfarten ska innehålla viss lagfartsinformation, som finns i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

I lagfarten ska följande information inkluderas: storleken på ägarens fastighet, datumet som fastigheten förvärvades, om fastigheten är köpt, eller om du fått den genom ett byte, gåva eller arv. Information för inskrivningsdag och köpeskilling ska också vara med, samt lagfartsägarens ägaruppgifter såsom namn och ID-nummer.

Hur mycket kostar ansökan?

Kostnaden för lagfart skiljer sig åt beroende på hur fastigheten hamnat i din ägo. Förutom en expeditionsavgift på 825 kronor ska du, om du köpt huset, betala en så kallad stämpelskatt.

Stämpelskatten är för närvarande 1,5 % av antingen köpesumman eller föregående års taxeringsvärde, beroende på vilket av de två beloppen som är högst.

Skattesatsen 1,5 % gäller privatpersoner. För juridiska personer, som företag, är stämpelskatten 4,25 %.

Om du fått fastigheten i arv betalar du ingen stämpelskatt. Detsamma gäller vid bodelning.

Efter ansökan

Lantmäteriet kontrollerar att ansökan uppfyller kraven, som att korrekta köpehandlingar finns med, och därefter antecknas du som ägare till fastigheten i fastighetsregistret. Det är Sveriges officiella register över vem som äger vad. När lagfarten beviljats utfärdas ett lagfartsbevis.

Kostnaden är avdragsgill

Det kan vara bra att veta att kostnaden för lagfart är avdragsgill i deklarationen och därmed kan minska din eventuella vinstskatt. Även kostnader för pantbrev är avdragsgilla.

Med avdragsgillt menas att du får kvitta en viss del av kostnaderna mot den skatt du betalar. Ett exempel på avdrag är ränteavdraget, som innebär att 30 % av de totala ränteutgifterna är avdragsgilla upp till 100 000 kronor och 21 % för den del som överstiger 100 000 kronor.

Pantbrev är bankens säkerhet

Om du lånar pengar för att köpa en fastighet sätter du bostaden i pant hos banken. Pantbrevet är beviset för att banken har fastigheten som säkerhet för lånet. Därför finns det ofta gamla pantbrev på hus, vilket är helt normalt.

För frågor om lagfart och vilka regler som gäller hänvisar vi till Lantmäteriet.