Varmt kaffe hälls upp i två vita kaffekoppar med rött hjärta på

Gemensam ekonomi eller delad ekonomi – Ditt och mitt, vårt eller mitt emellan?

Gemensam eller delad ekonomi? Hur man väljer att dela upp ekonomin är ett viktigt beslut, både för par som planerar att flytta ihop eller redan gjort slag i saken. Här tittar vi på för- och nackdelar med olika ekonomiska upplägg.

Dela på pengarna eller inte? Det är frågan som många par ställer sig. Inte utan anledning. Dispyter kring vardagsekonomin och vad som är ditt och mitt är nämligen en av de vanligaste anledningarna till bråk i nära relationer. Undersökningar visar att över hälften av svenska par bråkar om ekonomin regelbundet.

Att bråk om pengar uppstår är inte konstigt. Att flytta ihop och dela sitt liv med någon är ett stort steg och kräver ett betydande mått av tålamod och anpassning från båda sidor.

Vi har alla olika bakgrunder och kan ha fått med oss olika värderingar och förväntningar gällande ekonomiska frågor och vad som är rättvist sedan uppväxten. Värderingar och förväntningar som vi bär med oss in i förhållandet.

För somliga är det lätt att anpassa sig. För andra kan det vara svårare. Men för att förhållandet ska funka på lång sikt är det klokt att tidigt reda ut så mycket som möjligt och enas om ett ekonomiskt upplägg som båda kan leva med.

Vad är gemensam och delad ekonomi?

Innan ni bestämmer er för satsa på en gemensam ekonomi, en delad ekonomi eller något däremellan behöver ni komma överens om vad de olika koncepten egentligen innebär. Vad är gemensam ekonomi och vad är separat ekonomi för er?

För vissa betyder en gemensam ekonomi att man endast delar på gemensamma utgifter som hyra, matinköp och andra vardagskostnader.

För vissa innebär en gemensam ekonomi att ni delar lika på precis allt, både inkomster och utgifter. Din inkomst och din partners inkomst är hushållets inkomst och det finns inget ditt eller mitt. För andra kanske en gemensam ekonomi  bara betyder att den som tjänar lite också betalar lite mer.

Delad ekonomi brukar vara lättare att definiera. För det flesta betyder det kort och gott att man delar rakt av på gemensamma utgifter och behåller det som kvar av den egna inkomsten för sig själv.

Men vad är då bäst? I allt väsentligt är det bara ni själva som kan svara på den frågan.

Att ni väljer just gemensam- eller delad ekonomi behöver inte betyda att ni måste följa den valda planen slaviskt.  Det finns också mellanformer och alltid utrymme för att anpassa båda alternativen för just era behov. Inget sätt är fel sätt så länge det funkar för er.

Men det skadar aldrig att ha lite under fötterna innan man fattar långsiktiga belut. Därför är det dags att kika närmare på för- och nackdelarna med de olika ekonomiska uppläggen.

Helt gemensam ekonomi

Med en helt gemensam ekonomi delar ni lika på allt, både inkomster och utgifter och gör ingen uppdelning mellan ditt och mitt. Alla pengar är hushållets pengar.

En helt gemensam ekonomi är teoretiskt sett det enklaste upplägget. Upplägget kan vara fördelaktigt om era inkomster skiljer sig åt. Ni slipper exempelvis situationer där ni inte kan göra gemensamma saker enbart för att den ena partnern inte har råd.

Bland äldre par och par som varit ihop länge är det ganska vanligt med en gemensam ekonomi och för många känns det mest naturligt. Ni litar på varandra och då är det rimligt att dela på allt. Ni behöver inte heller diskutera vem som ska betala för vad eller hur mycket.

Bland par som nyligen flyttat ihop är det ganska ovanligt med en helt gemensam ekonomi. Man kanske inte vet hur förhållandet kommer att utvecklas och bland riktigt unga är det inte ovanligt att det här med en egen inkomst och ansvar för ekonomin är något ganska nytt. En helt gemensam ekonomi kan också leda till konflikter om en av er lägger mycket av de gemensamma pengarna på personliga utgifter som hobbies och nöjen.

Ur jämställdhetssynpunkt kan en helt gemensam ekonomi också vara mindre bra. I vissa par är det fortfarande så att mannen tar ett större ansvar för ekonomiska frågor och också fattar besluten. För att undvika att reproducera den typen av strukturer kan det vara klokt att ha en annan uppdelning.

Delad ekonomi

Med en delad ekonomi delar man rakt av på gemensamma utgifter som boende, försäkringar och mat. Om de fasta gemensamma utgifterna blir 14 000 kronor betalar båda 7 000 kronor var. Resten av era respektive inkomster gör ni som ni vill med. En delad ekonomi är ett vanligt upplägg bland yngre och nya par. Det kan också funka bra för studenter som bor ihop.

En delad ekonomi har den fördelen att allt blir väldigt tydligt. Ni undviker också tjafs och konflikter om vem som gjort av med pengarna på vad. Dina pengar är dina och så länge du betalar din del av de gemensamma fakturorna gör du som du vill med pengarna du har kvar. En delad ekonomi tenderar att fungera bra för par där båda parter har liknande inkomster. Det finns emellertid situationer då en delad ekonomi inte är optimal. 

Det kan uppstå osämja om den ena partnern tjänar markant mer pengar än vad den andra gör.  Ibland blir det svårt att göra gemensamma saker som att resa eller gå ut och äta tillsammans om ni prompt ska dela rakt av på kostnaderna.

Ni kanske rentav blir tvungna att avstå från att göra saker som en semesterresa bara för att den ena partnern inte har råd. Eller så blir det så att partnern som tjänar mer bestämmer vad ni ska göra för att hen har råd och gärna betalar.

Delvis gemensam ekonomi

En delvis delad ekonomi är precis som namnet antyder ett mellanting mellan en delad ekonomi och en gemensam ekonomi. Exakt hur uppdelning av ekonomin ska se ut är upp till er själva att avgöra. Ett vanligt upplägg är att ni räknar ihop era inkomster, betalar de fasta kostnaderna och sedan delar rakt av på pengarna som är kvar.

En annan variant är att ni först betalar utgifterna och sedan lägger undan ett visst belopp för oväntade kostnader och/eller sparande och sedan får var och en ett bestämt belopp för personliga utgifter.

En delvis delad ekonomi är en bra kompromiss för par som vill dela på det mesta men ändå bestämma fritt över personliga utgifter. Genom att välja en delvis delad ekonomi får du många av fördelarna med en gemensam ekonomi. Men samtidigt friheten att spendera en del pengar efter eget huvud och utan att behöva diskutera saken med din partner först.

Proportionerligt delad ekonomi (bidra efter förmåga)

För par som har helt olika inkomster, exempelvis där den ena studerar och den andra jobbar är det ofta inte optimalt att med en helt delad ekonomi. Men om man ändå inte vill ha en helt gemensam ekonomi då? 

En mellanväg mellan en delad ekonomi och gemensam ekonomi är att ni båda bidrar efter ekonomiska förutsättningar. Den som tjänar mer betalar också mer. Om ena partnern står för 70 procent av hushållets inkomster står den personen också för 70 procent av utgifterna.

En proportionerligt delad ekonomi är en bra och rättvis kompromiss, men kan kännas onödigt/orättvist för par som varit tillsammans länge. En proportionerligt delad ekonomi kan däremot vara ett bra alternativ för nya och yngre par som inte vill ha en helt gemensam ekonomi. Det kan kan också vara ett bra val för par där den ena partnern tjänar mer än den andra. Till exempel om en av er jobbar och den andra studerar.

Gemensamma konton och sparande

Oavsett hur ni väljer att dela upp ekonomin är det klokt att ha en plan för hur hushållets utgifter ska betalas. Även om ni väljer en delad ekonomi så kommer ni alltid ha gemensamma utgifter för exempelvis boendekostnader, mat, el och andra fasta utgifter.

Därför kan det vara klokt att ha vissa gemensamma resurser. Ett särskilt konto för gemensamma fasta utgifter är en sådan resurs och kan göra livet betydligt enklare.

Har ni gemensamma fasta kostnader på 15 000 varje månad sätter ni in det beloppet på det gemensamma utgiftskontot - oavsett vem som betalar och hur mycket. Genom att även aktivera autogiro för de återkommande fakturorna sparar ni mycket tid och slipper riskera att glömma eller missa en betalning.

Det kan också vara klokt att ha ett gemensamt konto för gemensamt sparande och/eller för oväntade utgifter. En buffert är alltid bra att ha ifall något oförutsett skulle inträffa, till exempel om bilen skulle gå sönder eller någon av er blir sjuk eller arbetslös. Genom att ha ett gemensamt buffertkonto som båda kan komma åt får ni en livlina som kan komma väl till pass om något oväntat inträffar.

Illustration av en rosa spargris med ett mynt

Vill du veta mer om våra sparkonton?

Läs mer om våra sparkonton Mitt spar och Mitt spar+ och öppna ett konto redan idag.

Kontot omfattas av den norska insättningsgarantin.