Vilka faktorer påverkar din nettolön?
Blandar du, liksom många andra, ihop bruttolön och nettolön? Här reder vi ut skillnaden och går igenom hur du räknar ut vad som blir över i plånboken efter skatt.
Nettolön vs. bruttolön
Nettolön är det belopp du får kvar i plånboken efter att skatt och andra avgifter har dragits. Din totala lön, före skatter och avgifter, kallas för bruttolön.
Då nettolönen varierar beroende på vilken kommun du bor i och om du är medlem i Svenska kyrkan eller annat trossamfund, pratar man i jobbsammanhang oftast om bruttolön. Bruttolön är alltså den totala lönen före skatt och avdrag. När du läser en platsannons, ska uppge vad du tjänar eller om en potentiell arbetsgivare ber om ditt löneanspråk så är det lönen i brutto som gäller. Ska du istället ta betalt för ett arbete, exempelvis om du är egenanställd, är det bättre att tänka nettolön.
Så räknar du ut din nettolön
För att räkna ut nettolön behöver du känna till tre saker - bruttolönen, vilken kommun du tillhör och om du är med i Svenska kyrkan. Om du är osäker på om du är med i kyrkan kan du leta upp din församling och kontrollera det här.
På denna länk kan du räkna ut nettolön, det vill säga hur mycket av din lön du får i handen varje månad. Om du istället vill räkna ut bruttolönen baserat på nettolönen kan du använda den här räknaren.
Olika skattetabeller påverkar din nettolön
Sveriges kommuner har individuella skattetabeller. Vilken tabell du tillhör beror således på i vilken kommun du bor. En vanlig missuppfattning är att om du tillhör skattetabell 32 betalar du 32% av din inkomst i skatt. Tabellens namn har ingenting med summan du betalar att göra.
Hos Skatteverket.se kan du se vilken skattetabell du tillhör
Högsta kommunalskatten har Dorotea kommun på 35,15 % och lägst skatt har Österåkers kommun på 29,18 %. Medelskatten för landets kommuner ligger på 32,18%.
I kommunalskatten ingår både skatt till din kommun och ditt landsting. Förutom kommunalskatt betalar du även en begravningsavgift som är 25 öre per 100 kronor (uppgiften gäller för år 2020) av din bruttoinkomst.
Begravningsavgiften regleras enligt begravningslagen och gäller för alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett om man är troende eller inte. Begravningsavgiften har ingenting med trostillhörighet att göra utan finns för att ge alla rätten till en värdig begravning. Du betalar begravningsavgiften även om du inte är medlem i Svenska kyrkan. Avgiften täcker bland annat kostnader för gravplats och kremering.
Om du är medlem i Svenska kyrkan
Är du medlem i Svenska kyrkan betalar du varje månad en kyrkoavgift. Avgiften till Svenska kyrkan ligger på mellan 1 - 1,5% av din bruttolön varje månad. Pengarna som kyrkan får in går till bland annat:
- gudstjänster
- stöd till äldre
- verksamhet för barn och unga
- satsningar på integration
- internationellt fredsarbete
- stöd till människor i kris
Sedan 1996 blir alla som döps automatiskt medlemmar i Svenska kyrkan. Om du är döpt och önskar gå ur kyrkan behöver du ansöka om utträde. Tänk på att gå ur kyrkan innebär exempelvis att du mister rätten att gifta dig i kyrkan. Du kan när som helst välja att bli medlem igen om du skulle vilja.
Jämkning
Jämkning innebär att du frångår din skattetabell, antingen genom att begära ett lägre eller ett högre skatteavdrag. Att jämka kan vara ett sätt att slippa en stor restskatt genom att dra mer skatt löpande över året.
Om du räknar med att tjäna under 20 008 kronor på ett år (gäller för 2020) behöver du inte ansöka om jämkning. Då skickar du istället in en blankett om till din arbetsgivare som helt befriar dig från att betala skatt. Detta är vanligt för skolungdomar som exempelvis sommar- eller säsongsjobbar.
