Två unga män sitter vid ett bord och pluggar

Studentekonomi – Så får du koll på pengarna

Nudlar och knäckebröd? Inte nödvändigtvis. Här tittar vi närmare på saker du kan göra för att få ordning på ekonomin som student.

Att det ofta kan vara knepigt att få pengarna att räcka hela månaden känner de flesta till. Ett flertal undersökningar visar mycket riktigt att just ekonomin är ett bestående bekymmer för en stor andel av studenterna.

Mer än hälften av alla svenska studenter har svårt att få det att gå ihop. En stor andel jobbar extra vid sidan av studierna för att få pengarna att räcka. Det är inte ovanligt att studenter tvingas låna pengar från familj och vänner när det kniper. 

Lyckligtvis finns det alltid saker du kan göra för att få ordning på ekonomin, få pengarna att räcka längre och studentlivet att flyta smidigare. Här har vi sammanställt en lista med våra bästa tips.

Skapa en budget för din studentekonomi

För att få ordning på pengarna är en budget A och O. En budget är som du säkert vet en sammanställning över alla dina inkomster och utgifter. Framförallt är budgeten en plan för kommande utgifter, vilket du behöver ha koll på för att slippa obehagliga överraskningar.

Men hur kommer man igång med en budget? Börja med att ta ett kontoutdrag från din bank för de senaste månaderna. Då ser du svart på vitt var pengarna tar vägen och ser vad som är nödvändiga utgifter och vad du kan vara utan. Sen skriver du ner dina inkomster och de fasta utgifterna. Du ser direkt hur mycket du pengar som blir över till övrigt du behöver eller vill ha. Kika gärna på Konsumentverkets sajt, där finns en budgetmall som gör det enkelt att komma igång med din första budget. Du kan också ladda ner gratis budgetappar som Zlantar.

Skaffa studentlitteraturen smart

Kursböcker är en ständig och ofta stor utgift som kan skapa stora hål i ekonomin. Men det finns sätt att komma billigare undan. Låna så mycket du kan av studentlitteraturen på biblioteket. Om du absolut måste köpa böckerna finns flera grupper på exempelvis Facebook där du kan köpa begagnat till ett bra pris.

Studentkårernas bokhandlar har ofta begagnade böcker du kan köpa för en rimlig peng. Du kan även gå ihop med kurskamrater och dela på kostnaderna för böckerna. Det funkar åt andra hållet också. Sälj kurslitteratur du inte behöver längre. Då får du både in en extra slant och hjälper dessutom andra studenter i samma situation.

Dela på bostad

Boendet är den största enskilda utgiftsposten för de flesta människor och i synnerhet för studenter. Samtidigt är det svårt att få tag i studentbostäder på många orter. Om du inte kan hitta en studentlägenhet eller ett rum i en studentkorridor kan det vara ett alternativ att dela boende med andra. Att dela på hyran för en fyra på fyra personer blir betydligt billigare än att hyra en etta själv.

Ett gäng studenter som äter pizza tillsammans

Shoppa kläderna secondhand

Kläder behöver alla. Men en ny skjorta behöver inte kosta skjortan om du är lite smart. Handla så mycket du kan i secondhandbutiker, det blir betydligt billigare än att köpa nytt. Att handla kläderna secondhand är mer miljövänligt än att köpa nytt, dessutom är vintage trendigt nu. Många gånger kan du hitta helt eller nästintill oanvända kläder till en bråkdel av nypriset, vilket kommer göra under för din plånbok. Utnyttja rabatter och erbjudanden om du absolut måste köpa nya kläder. 

Bostadsbidrag underlättar

För vissa är studentlägenhet, delat boende eller ett rum i studentkorridor inte ett alternativ. Du kanske har barn eller av andra skäl behöver ett eget boende. Med ett eget boende ökar förstås boendekostnaderna, vilket kan vara en ansträngning.

Men det finns sätt att underlätta även för de som har höga boendekostnader. Om du har barn som bor hos dig och/eller är yngre än 29 år har du rätt att söka bostadsbidrag. Ring och prata med Försäkringskassan om du vill veta mer.

Dra in extra pengar

Med studiemedlet kan du som studerar i Sverige maximalt få ut 10 928 kronor i månaden (2021). Det är inte mycket pengar och för många krävs sidoinkomster för att få ekonomin att gå ihop. Det vanligaste och bästa sättet att få ihop tillräckligt med pengar är att jobba vid sidan av studierna. Men kom ihåg att inte jobba så mycket så att det går ut över studierna.

CSN har också en gräns (fribeloppet) för hur mycket du får tjäna per termin samtidigt som du har studiemedel. Tänk på att även inkomster som försäljning av bostad och aktier räknas in i fribeloppet. Om du tjänar för mycket kan du tvingas att betala tillbaka delar av studiemedlet. Under 2020 togs dock fribeloppet tillfälligt bort på grund av coronapandemin.

Sälj saker du inte behöver

Ett sätt att få in en extra slant till din studentekonomi är att sälja prylar du inte behöver längre. Kanske har du en extra mobiltelefon eller ett par onödigt dyra hörlurar du egentligen inte behöver. Sälj dem. Sportutrustning som golfklubbor, tennisracketar och skidutrustning går nästan alltid att sälja för en bra slant.

Gå gärna igenom vinds- eller källarförrådet hemma och se om du hittar fler saker. Om du planerar att flytta till en studentlägenhet eller rum i korridor kan du sälja möbler och prylar som ändå inte får plats.

Säg upp onödiga abonnemang

Behöver du verkligen Spotify, HBO och ett mobilabonnemang med maxad surf? Säg upp de abonnemang du inte behöver. Många studentbostäder erbjuder idag gratis wifi - då behöver du inte eget abonnemang. Det gör även många kaféer, om du tröttnat på att plugga hemma. Om du bor tillsammans med andra kan ni dela på abonnemang som Spotify, bredband och tv. Om du gillar att träna kan du överväga att skippa gym-medlemskapet.  De flesta kommuner har flera utomhusgym som är helt gratis.

Utsnitt av kvinna som häller upp tomatsoppa i en djup tallrik

Laga maten själv

Efter boendekostnader är mat i regel den största kostnaden för studenter. Men genom att laga maten själv och ta med matlåda de dagar du måste vara på skolan kan du spara mycket pengar. Undvik uteluncher och köpkaffe och annat som kostar så långt det är möjligt. Köp en billig termos och koka kaffet hemma istället.

Ett annat sätt att få ner matkostnaderna är att storhandla och att utnyttja extrapriser och erbjudanden på matvaror. Gör gärna en meny och handla mat för en eller ett par veckor i taget. Då får du koll på matkostnaderna och undviker onödiga spontanköp som lätt slinker med om man handlar mat varje dag.

Betala mindre skatt

En stor andel av svenska studenter behöver jobba extra för att få ekonomin att gå ihop. Många studenter jobbar under sommaruppehållet och under terminerna. Om du är en av dem finns det stor risk att du betalar mer i skatt än vad du behöver varje månad. För att undvika att behöva vänta ända tills efter inkomstdeklarationen för att få tillbaka pengar på skatten (eller betala restskatt) kan du ansöka om skattejämkning. Ansök om jämkning hos Skatteverket, resten fixar din arbetsgivare.

Delta i studier och undersökningar

Extra inkomster är alltid ett välkommet tillskott. Ett sätt att få in extra pengar är att delta i betalda undersökningar. Flera företag genomför marknadsundersökningar för olika branscher och vissa betalar bra. Det finns både enklare nätbaserade enkäter som du kan fylla i på några minuter och undersökningar som tar längre tid.

Större undersökningar äger ofta rum hos företaget. Sådana undersökningar kan ta ett par timmar i anspråk. Å andra sida får du ofta mer betalt och undersökningsföretag genomför ofta undersökningar efter kontorstid när du ändå inte har några föreläsningar.

Gå eller cykla istället för att ta bussen

Som student rör du mycket på dig. Du ska till och från skolan på dagarna, till och hem från extrajobbet och förstås till olika platser på fritiden. Köper du en enkelbiljett i lokaltrafiken varje gång blir det här resorna mycket pengar på en månad. Genom att gå eller cykla kan du spara stora summor. En begagnad cykel av enklare modell går att hitta för en femhundring eller mindre. På så sätt kan du spara stora summor varje månad och ge din studentekonomi en rejäl boost. Dessutom är det gratis träning.

Ung kvinna som sminkar sig framför badrumsspegel i studentbostad

Utnyttja studentrabatter och erbjudanden

Betala inte mer för saker än du behöver. Kolla om du kan utnyttja en rabatt först. Som student får du nämligen tillgång till en mängd rabatter och extrapriser. Studentkortet och Mecenatkortet som delas ut till svenska studenter ger dig tillgång till massor av sådana rabatter hos hundratals företag. Tar du emot studiemedel från CSN får du Mencenatkortet och studentkortet automatiskt. Många företag har också egna rabatter som riktar sig särskilt till studenter.

Sök stipendium

Svenska företag, stiftelser och organisationer delar ut miljarder kronor varje år i form av stipendier och för många olika typer av ändamål. Det finns massor av stipendier för idrottsutövande, kulturprojekt, hantverk, sociala projekt, vård, rehabilitering och inte minst studier. Studier för utbildningsändamål är dessutom skattefria och påverkar därför inte din rätt till studiemedel.

Det kan ta lite tid att skriva en bra ansökan för ett stipendium, men ofta är det väl värt ansträngningen. Hos Länsstyrelsen hittar du en förteckning över svenska stiftelser som delar ut olika former av stipendier. Du kan också kontakta din kommun och fråga efter lokala stiftelser som delar ut stipendier.

Bygg upp en buffert

En buffert för oväntade utgifter är alltid bra att ha. Som student har du förstås mindre marginaler och förmodligen inte lika stora möjligheter att stoppa undan pengar som en person som arbetar.

Men om du jobbar extra under sommaruppehållet kan du säkert lägga undan pengar och bygga upp en buffert för terminerna. På vissa utbildningar kan studietrycket variera under terminerna. Du kanske kan ta ett flexibelt jobb och arbeta extra under helger och perioder då det är lugnare i skolan?  På så sätt kan du spara pengar och sedan jobba mindre eller inte alls under perioder då du har mycket att göra i skolan.

Illustration av en rosa spargris med ett mynt

Vill du veta mer om våra sparkonton?

Läs mer om våra sparkonton Mitt spar och Mitt spar+ och öppna ett konto redan idag.

Kontot omfattas av den norska insättningsgarantin.